Recension: Kardinal Synd / Slutstation Tjernobyl CD

Kardinal Synd / Slutstation Tjernobyl
Kontakt Kardinal Synd: Facebook I Hemsida
Kontakt Slutstation Tjernobyl: Facebook I Hemsida
Second Class Kids Records

Kardinal Synd är tillbaka till min stora glädje, jag håller dom som ett av landets bästa band när det gäller, ja jag vill inte riktigt säga ren trallpunk även om det finns sådana inslag, men det drar väldigt mycket mot Astas senare period. Det är melodiöst men inte särskilt mycket trallslingor. I tre av deras sex bidrag har de plockat in prominenta gästsångare, Curre från Coca Carola, Hjalle från Mimikry och Bonta från Asta Kask och visst skulle det kunna vara spännande men jag tycker att bandets sångare Martin har en så unik form av sång kryddat med Umeådialekten att jag hellre skulle sett att han sjöng på allt rakt av. Nu känns låtarna skrivna för att passa farbröderna som gästar. Trots att jag inte är jätteförtjust i Coca Carola tycker jag ändå att ”Ett jävla liv” featuring Curre är en av de bästa här. Sista bidraget är en gammal Slutstation Tjernobyl-låt, God Läskeblask, nu har jag inte någon större relation till det bandet så den ger mig inte så mycket. Överlag är låtarna väldigt bra men jag vill som sagt ha Kardinalen till 100%. Det finns nämligen inte mycket som slår en riktigt pissförbannad Kardinal.

Slutstation Tjernobyl då, som jag nämnde innan har jag ingen direkt relation till dom trots att dom alltid funnits i mitt medvetande. Precis som Kardinal Synd är de från Umeå men dialekten är inte lika framträdande. Anledningen till att Slutstation Tjernobyl inte riktigt har fastnat hos mig är att de låter rätt mycket som Coca Carola, det är liksom lite rockpunkigt med en hel del melodier. Men jag måste säga att Slutstation Tjernobyl är mycket roligare än Stockholmarna. De har en hel del medryckande refränger, som i ”Ris och Ros” men det blir lite väl snällt ibland tycker jag. Låtarna är utan tvekan välspelade men det är lite brist på attityd. Lite så har jag känt med många Beat Butchers-band, där Slutstation Tjernobyl släppte en skiva 2006. Jag kommer att spela den här sidan av skivan med jämna mellanrum men det känns lite konstigt när den bästa låten ”Liten lilja” är en Kardinal Synd-cover.

Väldigt roligt med en Umeåsplitt, och som ni förstår tar Kardinal Synd, i mina öron hem den här kampen även om de snubblar till lite lätt i någon rond. Tyvärr har inte den här CD-versionen någon som helst info, varken om band eller låttitlar, nu hade jag den informationen men det känns ändå som en miss. Skivan har en total speltid på 37 minuter och jag tror de flesta som söker sig till den här sortens punk kommer att bli väldigt nöjda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s