Peace Talks – Progress
Kontakt: Bandcamp
Flytktsoda Records
Det är bara erkänna, jag har spelat den här skivan på 33 varv istället för 45. Jag har lyssnat och lyssnat men inte riktigt fått ihop det, på 33 varv lät det som gammal old school ushc, inte dåligt men produktionen var märklig. När jag till slut fattade att den skulle spelas på 45 varv blev det något helt annorlunda. Den här skivan släpptes i staterna förra året och nu har Flyktsoda gett ut en europa-version, jösses vad det smattrar på bra. Hardcore med en del ursinnesgrindcore och en hel del meck både på gitarrer och trummor men det blir mer galenskap än krångel.
Den förmodade anledningen till att jag körde på 33 varv var för att jag tyckte det gick nästan för snabbt på 45 när jag slog över till det först. Då kan ni ju tänka er vilket jävla ös det är. Tight och välkomponerat, jag förstår att Johan kände sig manad att släppa den här. Dessutom har de en sångerska i Krystyna som står för en hejdundrande insats, mer arg än rå skulle jag säga. Sen var det det där med gitarrerna, de är verkligen briljant arrangerade, där ackord ofta utmynnar i kortare slingor.
Jag tycker att det till och från finns en del gammal brittisk anarkopunk i Peace Talks, som i Last Chance Out Of Texas med sin charmiga fyrtakt. Det är med andra ord inte mangel rakt av och jag tycker om dynamiken. Den växte långsamt på 33 varv men på 45 blev jag som ni märker fan betuttad direkt. Gillar man 80-tals-hardcore eller har en förkärlek till det som är aningen annorlunda så kommer den här skivan gå hem utan tvivel. Pittsburgh-gänget låter i alla fall inte direkt som något annat band vad jag kan komma på. 9 låtar, 20 minuter, en skiva jag kommer att återkomma till ofta.
TRAGEDY PUNK BLOG 